Fialottan

Alltså, jag har tappat något! Något viktigt tror jag. Förut skrev jag jämt. Skrev om allt och inget. Skrev dikter. Skrev sångtexter. Skrev när jag va glad, ledsen, lycklig, arg... Men sen tappade jag bort det. Och det är ingen lätt sak att hitta det igen! Idag har jag känt av hur sjukt mycket jag saknar det! För jag tror verkligen jag behöver det! Det blir ju en slags terapi kan man säga, oavsett om det är glada eller ledsna ord. Att bara få ur sig alla ord eller att skapa något. Hittade ett block från tiden på ITM... Några sånger jag skrev. Dikter och lite dagboksanteckningar. Även om inte allt beskriver glädje och lycka så är det faktiskt roligt att läsa! Man vet vad man gjorde och tänkte och kände och vilka beslut man tog eller inte tog. Jag tror det är viktigt på många sätt! Jag måste verkligen försöka ta upp min borttappade skrivarådra! Men hur gör man. Har suttit och påbörjat meningar hela eftermiddagen men hittills är detta inlägg det enda jag lyckats åstadkomma... Alltid nåt.

Jag älskar spontana vänner! Synd bara att det inte finns plats för andras spontanitet i mitt liv just nu...